”Vi visste att det skulle hända igen, men inte när eller var”. Alla visste att ett terrordåd skulle inträffa igen förr eller senare. Julmarknader runt om i Europa har rustat sig, i Paris, Berlin och i Malmö, med vakter, avspärrningar, betonglejon. Ändå händer det, den här gången är det en julmarknad i Strasbourg som är drabbad. I skrivande stund uppges fyra vara döda och många fler skadade. Ingen verkar förvånad över terrorn i Strasbourg. Inte en enda människa säger ”hur kunde det hända, igen?” Det vi väntat på kom. Nu är den här, igen, terrorn. Den kom på samma sätt som åldrande och död. Oönskat, men inte oväntat. Kanske inte exakt vid den tidpunkt vi föreställt oss, eller på den plats vi fruktat, och kanske inte i precis den skepnad vi sett framför oss, men den kom.

Men terrordåd är inte som åldrande eller död. Döden och åldrandet är oundvikligt. Vi kommer inte undan. Alla kommer vi att drabbas. Varenda människa på vår jord kommer att dö. Vi är ödesbestämda att dö, och vi lever med insikten i vår dödlighet. Varje levande organism kommer en dag att ge upp. Det är en naturlag. Kännedomen om den egna döden utgör klangbotten till varje människas liv. Vi lever med sanningen att våra liv är ändliga. En dag tar allt slut. Kanske fruktar vi döden, men vi accepterar den. Vi kan nämligen inte göra något annat.

Nej, terrordåd är inte som åldrande och död. Terrordåd är inte oundvikliga. Det är ingen naturlag att terrordåd inträffar på julmarknader varje advent. Terrordåd tillhör inte de förväntade och oundvikliga inslagen i människors liv, varken här eller någon annanstans. När accepterade vi den tanken? Det deterministiska anslaget i rapporteringen från Strasbourg, i flödet på sociala medier skrämmer mig mer än terrordådet i sig. ”Vi får inte vika oss.” ”Vi kommer aldrig att låta terrorn begränsa oss och vårt öppna, demokratiska samhälle.” Det säger våra politiker. Ja, det skriver alla de där människorna med ett självpåtaget uppdrag att trösta och lugna massorna. Men, tänker jag – är det inte precis det vi har gjort? Gett upp. Låtit idén att terrorn, den finns här också, slå rot i våra tankar och i våra liv. ”Vi visste att det skulle hända igen, bara inte när och var”, säger ni idag.

Det får inte hända igen. Vi får inte acceptera tanken att nu, nu är terrorn här och den kan slå till när som helst, var som helst. Vi får inte rycka på axlarna och låta den insikten sjunka in i oss, den föreställningen bli sanning. Nej. Det får inte och ska inte hända igen. Vi måste göra allt i vår makt för att bryta terror och ondska. Vi måste vakna, handla, leva. Vi som älskar livet långt mer än de som söker död kommer att vinna. Vi ska slåss, inte kapitulera.

 

SWISH 123 396 2354

BANKGIRO 526-9246

https://www.patreon.com/Heberleinsetik

 

 

2 kommentarer till “Terrordåd är ingen naturlag: Vi ska slåss, inte kapitulera!”

  • Hej.

    Hur hanterade GSG9 och liknande enheter terrorism för fyrtio år sedan?

    Däri ligger en stor del av svaret.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  • Påminner lite om att knyta näven och tro att man bidragit med något. Artikeln är ordblaj, alla är överens att något behöver göras bara någon annan gör det. Har man inga idéer om hur faller artikeln till bara vackra ord utan mening.

Kommentera