Ett inslag i SVT Rapport, den 5/1 2019, gjorde mig förbryllad. Inslaget handlade om att den illegala invandringen till EU minskat kraftigt, från 1,8 miljoner 2015 till 150.000 personer under 2018. Italiens restriktiva migrationspolitik, med deportering av människor som befinner sig illegalt i landet och förbud för flyktingsmugglarnas skepp att angöra italienska hamnar angavs som orsak till minskningen. Efter detta konstaterande klipptes en uppbragt aktivist från frivilligorganisationen ”Open Arms” in som naturligtvis var synnerligen negativ till EU:s nya hållning. Avslutningsvis fick tittaren veta att ungefär tvåtusen personer drunknat i Medelhavet under 2018.

Hela inslaget präglades av en svårbegriplig moralisk indignation. Ja, självfallet är det tragiskt att människor drunknar – men det i sig är ju ett av skälen till att försvåra den illegala migrationen in i Europa. I övrigt har jag svårt att förstå varför den underliggande premissen i all rapportering om migration är att målet är att som många som möjligt ska ta sig till Europa och beredas bostad och försörjning här. Man skulle ju kunna tänka sig att det finns andra hållningar i frågan.

I en intervju i The Guardian den 22 november 2018 menar Hillary Clinton att Europa måste se till att invandringen minskar. Clinton säger att Europa har gjort sin beskärda del, vilket är beundransvärt, men om kontinenten ska få bukt med den växande högerpopulismen måste invandringen minska. Tony Blair, som intervjuas i samma artikel, menar att människor är oroade över migrationen till Europa och att ingen kan gå till val utan en stark och tydlig hållning i migrationsfrågan. Det är hög tid att hantera de problem som kommit i den stora migrationens kölvatten, menar Blair.

Hillary Clintons och Tony Blairs analyser är helt rimliga. Europa har på kort tid tagit emot väldigt många människor. Det har i grunden förändrat Europa – och det är en förändring som många européer ser på med oro. En ökad, och delvis ny, kriminalitet, terrorism och religiös extremism är några av de mindre aptitliga konsekvenserna av en oreglerad och huvudlös migration. Många människor känner sig främmande för den utvecklingen och är oroade. Den oron plockar högerpopulistiska partier upp och livnär sig på.

Varför klarar inte svensk media av att göra denna enkla och uppenbara analys? I Sverige framställs det som ett mysterium att partier som italienska La Lega, spanska Vox och österrikiska FPÖ frodas. De vinner inte röster för att européer i stora skaror plötsligt drabbats av akuta rasistiska åsikter, utan för att de, som Tony Blair säger i The Guardian, har tydliga åsikter i den fråga som engagerar och oroar människor allra mest just nu, nämligen frågan om migration.

Europa måste, som både Hillary Clinton och Tony Blair säger, hejda migrationsströmmarna. Inte bara för att stävja en växande populism – utan framförallt för att hejda en destruktiv utveckling som riskerar att slita sönder de europeiska länderna. Världen är orolig, och många människor, födda och bosatta i länder utanför Europa, hyser en rimlig och legitim längtan efter ett bättre liv med högre levnadsstandard. Svaret på deras drömmar finns dock inte här, i Europa. Lösningen på globala problem med ojämlikhet och orättvisor är inte att hela världen tränger ihop sig i Europa. Varje land måste i första hand ta ansvar för sina egna medborgare. Det gäller länder både inom och utom Europa.

SWISH 123 396 2354

BANKGIRO 526-9246

https://www.patreon.com/Heberleinsetik

10 kommentarer till “Europas märkligt porösa gränser”

  • Du skriver ”riskerar att slita sönder de europeiska länderna”. Jag tycker mig se fler och fler tecken på att detta redan är på väg…………………..
    Var finns den fot som behöver sättas ned för att stoppa invandrarkaoset? (Sverige 2018:133000 invandrare)

  • Den invandringspolitik som förts har varit katastrofal. Politiker som reagerar på detta bör näppeligen inte kallas populister utan för realpolitiker, allra helst som den förde invandringspolitiken appellerat till det populära, till det känslomässigt goda (samtidigt som världens verkligt nödställda negligerats).

  • Ann!

    I all välmening och då särskilt din man skriver så språkligt korrekt; Du har bedragits av Hasse å Tage. Det heter anlöpa en hamn. När man kommer från stora havet angör man först en kust och för det finns angöringsfyrar för att man skall kunna veta om man är i höjd med Kungälv eller Strömstad. Sedan anlöper man t.ex. Strömstad för att till sist förtöja/lägga till.

    I sak:

    Skicka hem dem. Alla som inte lyckas försörja sig och tjäna minst 250 000 kr/år.

    Detta bör ske efter max 5 år!

    AfS är därmed det enda partiet med vettig politik! Häpp; den såg man inte komma.

  • När jag läst ””Klimatångesten” och dess kolportörer” och “Europas märkligt porösa gränser” ser jag en knivskarp analys och kritik av hur opinionsbildningen fungerar i Sverige. ”Rasistkortet” fungerar inte längre när för många människor anser att migrationspolitiken havererat och börjar få ”migrationsångest”.

    Fram förs begreppet ”klimatångest” som alla kan samlas kring och där ingen opponerar sig när boten kräver skattehöjningar och andra uppoffringar.

  • Som vanligt en glasklar artikel !! Och tyvärr har vi i vårt land fått för oss att vi ska vara en humanistisk stormakt !! Utan den minsta tanke på konsekvensanalys!! Sen förfasar vi oss och kan inte förstå hur dessa högerpopulistiska länder fått sina röster!! Men Sveriges journalistkår och de tyckare som bjuds in vill med rätta opponera mot rasism och så med den avstannar vidare analys!! Kan inte låta bli att förundras att vi som upplyst och bildat folk (med hög utbildningsnivå) kan undgå att se konsekvenser vilka vi har mitt ibland oss. Tänk om vi nu istället för att propagera för mer of the same skulle ta hand om de problem vi faktiskt har i landet med just migarationen!

  • Tack för en som vanligt intressant artikel. En sak jag upplever är intressant i sammanhanget som du skriver om, är att av SVTs rapportering är det enligt min uppfattning lätt att få intrycket att det bara är europeiska länder (och USA) med vit befolkning som är för någon slags kontroll och begränsning av invandring. Det är också lätt att få intrycket, genom den i PS helt frånvarande globala rapporteringen i frågan, att det i övriga världen flödar människor mellan länder i harmoni och gemenskap. Igen att det är det vita Europa som är det stora problemet.

    Vad jag förstår är verkligheten precis tvärt om. Europa och USA är förhållandevis positiva till invandring i relation till en majoritet av världens övriga länder som inte är det. Misstänksamheten och oviljan att låta stora befolkningsmängder migrera till det egna landet i till exempel Asien (Indien) och Afrika förefaller vara kompakt. Det förefaller också vara så att riktningen i vilken majoriteten av all flyktingvandring sker är mot Europa och USA, vilka är kulturellt sett väsensskilda från de flesta av de länder flyktingar kommer mest i från. Det är då lätt att få intrycket att det är levnadsstandard i Europa som är den främsta moroten till att ta sig just till Europa och USA. Avsaknaden av det internationella perspektivet gör enligt min uppfattning att rapporteringen i SVT och SR blir helt fel.

    Vet inte hur du ser på att länka till en annan artikel i ditt artikelflöde, men här finns en del intressant att ta del av ifrån ett globalt perspektiv. Skulle vara intressant att ta del av dina tankar om den svenska hållningen i relation till den globala dimensionen. Ta bort inlägget om du inte gillar länkningen, men återkom gärna med dina tankar om den svenska hållningen kontra den internationella verkligheten!

    https://quillette.com/2019/01/01/anxiety-about-immigration-is-a-global-issue/

  • Jag följer inte svt media alls utan jag går direkt till kärnan om jag vill veta och få kunskap om något och lägger tid på att utbilda mig själv. Svt filmar/berättar bara sekundbilder ur historier utan att dela med sig av en helhet. Bara massa lösrykta inslag utan egentlig mening. Jag ogillar det.

    Här är det stora hela i stora dag.

    Jag delar gärna med mig av det jag lärt mig av EU och migration. EU har konstruerat en egen/gemensam Afrika strategi tillsammans med ledare från AU. EU har har regelbundna toppmöten med AU som betyder Afrika Unionen som består av ca 50-60 länder/nationer inom Afrika och som bildades 2002 ursprunget ut en annan Afrika konstellation. AU har även skapat ett panafrikanskt parlament (PAP) som EU samarbetar med för att kunna arbeta och införa demokrati och att man följer överenskommelser och mänskliga rättigheter etc. Det har varit 5 toppmöten hittills mellan EU och AU. I EU:s Afrika strategi så har man fokuserat på politiska, ekonomiska och utvecklingsrelaterade dimensioner. EU arbetar aktivt för att främja fred och säkerhet i Afrika tillsammans med AU.

    2014 antog stats- och regeringscheferna i EU och AU tillsammans en politisk förklaring och en resultatorienterad färdplan för 2014–2017.( det arbetas i dagsläget med färdplan 2018-2020) Vid toppmötet beslutades att man skulle fokusera på fem prioriterade områden:
    (i) Fred och säkerhet.
    (ii) Demokrati, god samhällsstyrning och mänskliga rättigheter.
    (iii) Mänsklig utveckling.
    (iv) Hållbar utveckling för alla och tillväxt och kontinental integration.
    (v) Globala och framväxande frågor. Inom denna nya samarbetsram erkänns vetenskap, teknik och innovation som en övergripande fråga med beaktande av att de bidrar till uppnåendet av alla andra mål för den socioekonomiska utvecklingen.

    EU vill även samarbeta med AU i syfte att ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och internflyktingar i Afrika. En separat förklaring om migration och rörlighet godkändes tillsammans mellan EU och AU med en handlingsplan för bekämpning av irreguljär migration och människohandel samt för ökat internationellt skydd, bättre organisering av laglig migration och en starkare koppling mellan migration och utveckling.

    Ekonomiska fonder från EU

    EU är den största finansiella bidragsgivaren till AU. EU har olika ”fonder” med pengar som bland annat består av Europeiska fonden för hållbar utveckling, EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder, europas utvecklingsfond etc Den elfte EUF har en budget på 29,1 miljarder euro,
    varav 24,3 miljarder euro för nationella och regionala samarbetsprogram i Afrika, 3,6 miljarder euro för samarbete mellan AVS-länderna och 1,1 miljarder euro för AVS-ländernas investeringsanslag, som förvaltas av Europeiska investeringsbanken. Det nya finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (2014–2020) fördelar 845 miljoner euro till det panafrikanska programmet, som skapades för att finansiera den gemensamma Afrika–EU-strategin och verksamhet på kontinenten och mellan kontinenterna.Bland andra finansiella instrument som omfattar Afrika ingår det europeiska grannskapsinstrumentet för Nordafrika, de tematiska programmen inom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (”globala allmänna nyttigheter och utmaningar” och ”civilsamhället och lokala myndigheter”) samt det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR).

    Handelsavtal:

    De viktigaste instrument som främjar handeln (och att skapa jobb åt folk inom Afrika) mellan EU och regioner i Afrika är de handelsavtal som kallas ekonomiska partnerskapsavtal (EPA) och som överensstämmer med Världshandelsorganisationens bestämmelser. Det har förts förhandlingar mellan EU och enskilda länder/förbund/samarbeten inom AU mellan 2002 och fram till nu och det är många länder som skrivit på handelsavtalet. Bara för att AU finns betyder inte det att alla länder/regioner/samarbetsförbund tycker/tänker likadant. Det finns fraktioner som gör att EU har förhandlat med västafrika exempelvis Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas) Centralafrikas regioner, öst och södra Afrika och Östafrikanska gemenskapen (EAC) Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC). Vissa har skrivit på tillfälliga samarbetsavtal mellan dem och EU och vissa har skrivit på bindande avtal nationellt i Afrika mellan olika regioner. Det finns massa olika handelsavtal helt enkelt.

    Afrika:
    Kontinenten producerar 55 procent av världens diamanter och 22 procent av världens guld. Sydafrika ensamt producerar 80 procent av världens platinum. Hälften av världens kobolt hittas i Demokratiska Republiken Kongo. Olje- och gasländerna Nigeria, Angola, Libyen, Algeriet och Egypten har på det senaste fått sällskap av flera nykomlingar och förstagångsproducenter som Ghana, Sydafrika, Elfenbenskusten, Gabon, Tunisien och Kongo. 60 % av befolkningen i Afrika är under 25 år.

    EU och AU arbetar med att skapa arbetstillfällen i Afrika så folk kan få jobb och jobba. EU investerar i företag och hjälper företag och köper saker från företag i Afrika. EU sponsrar utbildningar via EU program/fonder i Afrika med. Afrika har resurser och EU försöker hjälpa till att få igång en ekonomi och en handel i Afrika. Om folk jobbar så blir det bättre ekonomi för den enskilda och länderna. Blir det en stabil ekonomi så försvinner fattigdomen. EU jobbar med AU om inre säkerhet. Om folk ska stanna kvar i sina hemländer och jobba så måste det vara fred och säkert i länderna för befolkningen. det finns 60 miljoner migranter och om folk inte stannar kvar i sina hemländer utan flyr till andra länder blir det svårare att bygga up ett stabilt land. EU samarbetar med AU för att det ska kunna finnas mat till alla i länderna. Finns det ingen mat så migrerar folk. EU hjälper till att bygga infrastruktur så man kan frakta varor. EU investerar väldigt väldigt mycket pengar genom massa fonder i Afrika och kräver att länderna hjälper till med att följa de avtal de skrivit på. Libyen, Egypten bland annat hjälper till att hålla sin gränskontroll så inte folk flyr utan att folk stannar kvar och hjälper till att bygga upp AU och för att förhindra human trafficing.

    Inget är perfekt och det finns massa fel och brister MEN tänk att EU gör massa för att hjälpa folk/länder/AU på plats. Det går framåt och det finns massa bra saker som händer med. Man måste bara ha hjälp av befolkningen/ledare/politiker för att vända allt till det bättre. AU arbetar för att förena Afrika och ekonomin och befolkningen så gott de kan med.

  • Snarare är det väl så att det är Sverige som håller på att rasa ihop. Resten av Europa har ju tagit sitt förnuft till fånga. 134 000 beviljade uppehållstillstånd i Sverige 2018. 1,9 miljoner invandrare av cirka 10 miljoner invånare. Har moderaten Anne Heberlein något svar på var vi ska göra med alla dessa människor? Och det fortsätter att strömma in folk. Jag tror inte att Heberlein har har något svar, eftersom svaret är att vi bör uppmana en mycket stor mängd människor att lämna Sverige, eftersom de inte har någon framtid här. Om vi ska undvika ett framtida krig. M:s officiella hållning är ju fortfarande att vi ska vara ett godhetens land och ta emot så många som möjligt. Så sådana saker får man inte säga. Inte än.

    Annars kan jag hålla med om mycket i artikeln. Men vissa saker vill inte ens Ann Heberlein se. Hon är ju moderat politiker.

Kommentera