Det är ny månad och som vanligt kommer det senaste numret av den ärevördiga amerikanska tidskriften The Atlantic ut. För ett par dagar sedan lade redaktionen ut en mycket intressant och genomarbetad essä av vetenskapsreportern Kathleen McAuliffe om kopplingen mellan vår genetiskt predisponerade förmåga att känna äckel inför bland annat vissa födoämnen och vilka politiska uppfattningar vi tenderar att inta.

En central indikator utgörs här av grönsaken broccoli, som av personer på den politiska vänsterkanten (”liberals”) uppfattas som god, men av dem till höger (”conservatives”) hålls för att smaka beskt.

Expressenmedarbetaren Isobel Hadley-Kamptz har här låtit sig inspireras och skrivit en mycket underhållande, om än inte helt rättvisande, sammanfattning av McAuliffes essä under rubriken ”Den konservativa hjärnan hatar frihet och broccoli” (de frånvarande referenserna till den amerikanska tidskriften beror säkert på redaktionellt förbiseende).

Hur som helst: det intressanta med den forskning som McAuliffe och Hadley-Kamptz tar upp är att tendensen att känna äckel, vämjelse eller avsky gentemot en hel uppsättning företeelser – från mat till beteenden – är en mer effektiv indikator på politisk hemvist, än socioekonomiska faktorer, kön, religionstillhörighet, hudfärg, bostadsort eller nationalitet.

Med en ”konservativ hållning” menas här betonandet av samvetsgrannhet, plikt, ordning, självdisciplin och med en ”liberal” öppenhet, kreativitet, nyfikenhet och välkomnande av nymodigheter. Jag lämnar därhän Hadley-Kamptz försök att pressa in den amerikanska dikotomin ”conservative/liberal” i den katastrofzon som utgörs av svensk allianspolitik, utan vill istället lyfta fram två andra analyser som jag tycker att hon gör förtjänstfullt och konstruktivt.

För det första öppnar hon upp för en diskussion om en biologisk dimension av samhällsdebatten. Hadley-Kamptz antyder i linje med forskningen att det kan finnas en genetisk komponent som predisponerar för olika typer av hållningar, vilka i sin tur maximerar en given populations överlevnadsförmåga. I förlängningen skulle det handla om att ”höger-”, respektive ”vänsterinställningar” torde vara tämligen konstanta över tid och att en konservativ hållning äger primat vid kriser och att den liberala hållningen kan dominera när stabilitet råder.

För det andra pekar hon på att kriser faktiskt kan vara reella och inte bara ett uttryck för språkliga utsagor som ett instrument i en ”vilja till makt”. Det finns verkliga problem och de pockar på en lösning. Hennes avslutande passus borde stämma en hel del liberaler till eftertanke: ”För att svänga pendeln tillbaka mot frihet och öppenhet är det nog också helt avgörande att ändra saker på marken. Bra skolor och trygga gator gör kanske mer för liberalismen än aldrig så briljanta frihetsteorier.”

Precis. Vi måste identifiera de problem som faktiskt existerar och göra något åt dem. Detta görs lämpligen av konservativa krafter. När problemen väl är lösta kan liberalismen åter breda ut sig och vi kan alla ägna oss åt konst, abstrakt tänkande – och broccoli (f.ö. en av mina egna favoritgrönsaker).

Erik van der Heeg

SWISH 123 396 2354

BANKGIRO 526-9246

https://www.patreon.com/Heberleinsetik

 

4 kommentarer till “Gästinlägg: Isobel Hadley-Kamptz och broccolin”

  • Givetvis – jag skriver givetvis – måste det vara så. Beteenden, det sista av behavourismens pelare – är biologiskt styrt eller i alla fall mycket starkt influerad. Det löser inte Columbi ägg, frågan om arv eller uppväxt, men pekar i riktningen att ju mer vi vet om arvet ju mindre återstår av uppväxten. Vilket är vad broccoli kopplingen tenderar att peka på. Man kan le åt det,… jag är konservativ men gillar broccolii, men det är statistik, dvs kopplingen finns i den stora populationen. Det är uttryck för en form av koppling i någon nervbana eller nervkärna med överlappningsfenomen – vilken återstår för neurobiologerna att reda ut – likt att ”höra färger, se toner eller höra färger”. Egenskaper vi alla har, men blockeras av en förståndig sannolikt RAS (retikulär aktiverinsmekanism, läs gärna https://www.sciencedirect.com/topics/neuroscience/reticular-activating-system) eller medvetande. Och det sista är den gåta som återstår att lösa. Det kanske inte finns moral eller politska uppfattningar, utan arv. Och etik är en schimär?

  • Genetik. Stor betydelse.
    How to Judge People by What They Look Like”,Edward Dutton.

    systematic literature review by Dutton et al. (2017) has argued that until the Industrial Revolution we were evolved to a very specific form of religiosity: belief in a moral god and collective worship of this god. Religiousness, it shows, it about 0.4 genetic. It has been individually selected for because it reduces stress and makes people more moral, so they are less likely to be killed by the band. It has been sexually selected for because it’s a marker for high GFP and an insurance policy against cuckoldry and desertion. And it has been group selected
    for because it predicts ethnocentric behaviour and, in computer models, more ethnocentric groups always eventually dominate. Thus, until the Industrial Revolution, religiousness was strongly selected for and it was a specific kind of religiousness: belief in moral gods coupled with collective worship of these.

    Until the Industrial Revolution, those born with mutant genes –leading to mental and physical abnormality –died young, before they could pass on their genes. This has decreasingly happened for generations, argue Woodley of Menie et al. (2017). This has led to increasing ‘mutational load’ and consequently more and more people who, for genetic reasons, think in ways that would have been maladaptive in the past. They begin to influence society, undermining its traditional structures such that even those who don’t carry the mutations begin to think in these ways.

  • Hej.

    Broccoli bör tillredas och ätas på ett av två sätt:

    Färsk broccoli förvälls och äts med smör och salt som tillbehör till kokt fisk eller stekfläsk, kokt eller stuvad potatis samt löksås (med korinter i om så önskas).

    Fryst broccoli gör sig bäst i soppa. Börja med att bryna smör och tillsätt hackad lök i detta. Använd ca hälften så mycket lök som broccoli (ögonmått duger). Tillsätt i omgångar vatten; när den fösta omgången kokar tillsätts mer. När halva grytan är full läggs broccolin i. Bitarna bör inte vara mindre än en kubiktum, och även stjälkbitarna bör tillsättas. Låt sjuda under lock tills stjälkarna är ’al dente’, då är kronorna lagom mjuka. Om så önskas kan man tillsätta mjölk och även vetemjöl i små mängder för en tjockare redning – dessa måste dock vispas i med viss kraft. Den som vill ha något mer i kan med fördel lägga i ägghalvor (hårdkokta) vid servering, eller bitar av knaperstekt sidfläsk (undvik bacon, som gärna blir segt och hårt).

    Som dryck passar källkall mjölk, svagdricka eller även porter för den som önskar en kontrast att rensa smaklökarna med (porter lämpar sig annars bäst för salt, fet mat).

    Vad det har med politik att göra? Den konservative säger: ”Gör såhär!” så får du ett visst resultat. Variera och experimentera om du vill, med dina råvaror i ditt kök på din tid och till din kostnad vid ditt ansvar. Den vänsterblivne, och även liberalen säger istället: ”Jag kräver!” och kan orera i timtal om hur det är samhällets, familjens, statens, ja hela universums ansvar att soppan är gjord på rätt sätt, lagom varm och så vidare. De kan knappt äta själva, och hur de håller rent i… returen kan inte spekuleras om i blandat sällskap.

    Den vänsterblivne anser också att min broccoli, som jag odlat på mark jag brutit, tillhör den vänsterblivne. Det anser även liberalen. Den konservative anser att den är min att njuta som mig lyster, och att jag har en frivillig moralisk plikt att hellre dela och förbrödra än stjäla och föröda.

    Bonna-petit!

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

Kommentera