Den sexuella människan. Etiska perspektiv

Lund: Studentlitteratur 2004

I Den sexuella människan diskuterar jag människans sexualitet, synen på kön och normer och värderingar kring sexuella aktiviteter och reproduktion. Särskilt intresserar jag mig för, diskuterar och jämför de uppfattningar som kommer till uttryck i världsreligionerna kristendom, judendom och islam med det sekulära samhällets normer och värderingar.

Kränkningar och förlåtelse. En etisk studie med hänsyn till föreställningar om offer, förövare, skuld och ansvar

Stockholm: Thales 2005

Kränkningar och förlåtelse är min doktorsavhandling, försvarad och godkänd vid Lunds universitet. Frågan jag söker svar på är om det alltid är moraliskt rätt att förlåta. Vad är förlåtelse? Hur definieras en kränkning? Och finns det handlingar som är oförlåtliga? Med hjälp av bland andra Hannah Arendt, Joseph Butler och PF Strawson hävdar jag att det finns en tredje väg, mellan hämnd och förlåtelse, nämligen den objektiva attityden. Här talar jag om förlåtelse och oförlåtlighet med Per Bauhn och Wilhelm Agrell i Filosofiska rummet.

Det var inte mitt fel! Om konsten att ta ansvar

Malmö: Forma Publishing Group 2008

Här driver jag tesen att vi lever i en lättkränkt tid och att människa bör beakta sitt eget ansvar istället för att skylla ifrån sig. Jag resonerar kring begrepp som skuld, skam, bitterhet, självrespekt och autonomi. Centralt i resonemanget är begreppet ansvar, och jag reflekterar kring olika uppfattningar om ansvar och hur man blir en ansvarig individ. Det var inte mitt fel har sålt i hundratusentals exemplar och väckte debatt om individens eget ansvar för sitt liv. Boken är översatt till flera språk, bland annat norska, danska, finska och portugisiska. Här diskuterar jag ansvar med Åsa Linderborg i Filosofiska rummet.

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva

Stockholm: Weyler 2009

Jag skrev boken Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva mellan juni och september 2008. Jag befann mig då i en djup depression och planerade mitt självmord. Boken är ett samtal mellan mig och tänkare som Jean Améry, Hermann Burger och Virginia Wolf och mina tankar kretsar kring frågan om meningen med livet. Varför ska man egentligen leva? Boken väckte enorm uppmärksamhet när den publicerades. Den är översatt till flera språk, bland annat franska, och har dramatiserats. Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva har spelats på flera scener i Sverige Finland och Norge – bland annat på Dramaten där Melinda Kinnaman gestaltade Ann Heberlein för utsålda hus tre säsonger. Den norska skådespelerskan Ane Dahl Torp ikläder sig rollen som Ann Heberlein i NRK:s dramatisering av boken. Ane Dahl Torp fick radioteaterpriset Blå fugl för sin tolkning av Ann Heberlein, och uppsättningen förärades ett hedersomnämnande i Montreux. Här läser jag ur Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. Här kan man se Melinda Kinnaman i rollen som Ann Heberlein på Dramaten. Här finns mitt sommarprat som tog avstamp i boken Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. Här är trailern till tv-serien Mina två liv som delvis bygger på mina reflektioner i boken Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva.

En liten bok om ondska

Stockholm: Albert Bonniers Förlag 2010

Vad är ondska? Varför begår människor onda handlingar – och kan man tala om onda människor? Ondska beskrivs ibland som mänsklighetens största problem, av två anledningar: För att ondskan orsakar stort mänskligt lidande och för att ondskan tycks vara omöjlig att förstå. I En liten bok om ondska resonerar jag kring filosofiska, psykologiska, teologiska och sociologiska teorier om ondska med exempel från både fiktion och verklighet. Tongivande tänkare är Immanuel Kant, Friedrich Nietzsche och Hannah Arendt, liksom Philip Zimbardo, Jonathan Glover och Cristopher Browning. Boken är översatt till flera språk och fick mycket fin kritik. Här samtalar jag om ondska med Tomas Anderberg i Filosofiska rummet. Här talar jag om boken i SVT:s Babel.

Ett gott liv

Stockholm: Albert Bonniers Förlag 2011

Ett gott liv är syster till min bok om ondska. Här är det begreppet godhet och den eventuella förekomsten av goda människor som står i centrum för min reflektion. Det aristoteliska begreppet eudaimonia som kan översättas med ”ett gott liv” i bemärkelsen ett lyckligt liv och ”ett gott liv” i bemärkelsen ”ett moraliskt liv” skärskådas. Emil Cioran, Jean Améry, Sören Kierkegaard och Gabriel Marcel fungerar som samtalspartners i mitt resonemang om ett gott liv. Ett gott liv är också översatt till flera nordiska språk och den essäistiska stilen jämfördes med Willy Kyrklund och Stig Dagermans.

Människa, moral, mening. Introduktion till etik

Stockholm: Albert Bonniers förlag 2014

Efter att ha undervisat i etik vid Lunds universitet i femton år bestämde jag mig för att skriva en egen lärobok. Människa, moral och mening är en introduktion till etikämnet och resonerar kring människosynsfrågor, normativa teorier och idéer kring meningen med livet. Boken används som kurslitteratur vid flera lärosäten runt om i landet. Här samtalar jag om min etikbok med Malou von Sivers i Malou efter tio.

Så vänder jag ändå tillbaka till Gud

Stockholm: Verbum, 2014

2014 gav Verbum ut ett urval av de texter jag publicerat i dags, kvälls och veckopress sedan 2002. Flera av mina kolumner som publicerats i Kyrkans Tidning och de tankar för dagen som jag bidragit med till Sveriges radio P1 finns med bland de publicerade texterna.

Fas tre

Stockholm Novellix, 2014

Fas tre är en novell som undersöker vad som händer i en relation när man är bunden till den andre av ekonomiska skäl.

Gud, om vi ska talas vid du och jag måste jag vara helt ärlig

Stockholm: Albert Bonniers Förlag 2015

I ett brev till Gud gör jag upp med min gudsbild och mina tvivel. Vem är Gud? Vad vill Gud? Finns det någon plan? De klassiska frågorna om ondskan och allmakten, liksom om moralen och Gud diskuteras med hjälp av Lev Sjestov, Sören Kierkegaard och CS Lewis. Här samtalar jag med Caroline Krook om min bok, bokmässan 2015.

Den banala godheten. Mångkultur, integration och svenska värderingar

Stockholm: Greycat Publishing House, 2017

I Den banala godheten återvänder jag till begreppet godhet. Vad är egentligen godhet? Och hur bedömer man det moraliska värdet av en handling? Jag driver tesen att den svenska debatten i hög utsträckning präglas av det som jag kallar en ”banal godhet” snarare än förnuftiga argument. Med banal godhet avser jag handlingar som utförs på grundval av en oreflekterad välvilja, men som ger destruktiva konsekvenser. Vi finner mängder av exempel på denna banala godhet framförallt i frågor som rör integration och migration. Den banala godheten mottogs med skepsis av den första offentligheten och blev föremål för många märkliga tolkningar. Bland annat hävdades det att jag är ”emot godhet”. Här diskuterar jag boken med Jenny Sonesson. Här pratar jag med Aron Flam om banal godhet. Här intervjuas jag om boken i Studio Ett. Här pratar jag om banal godhet i Aktuellt.

Allt kommer nog att bli bra

Stockholm: Mondial, 2018

Allt kommer nog att bli bra är min romandebut. Det är en kärlekshistoria som utspelar sig på den skånska landsbygden, den hösten Donald Trump blev vald till president i USA. Romanen blev sågad av flera kritiker och beskylldes för att romantisera Sverigedemokrater, vara förljugen och kallades för pigroman och Harlekinroman. Lena Andersson, författare och kolumnist på DN:s ledarsida, hyllade den däremot. Här skriver Ingrid Elam, DN Kultur, om Allt kommer nog att bli bra. Här skriver Lena Andersson, DN, om romanen.

Våldtäkt och kultur

Stockholm: Greycat Publishing House, 2018

I boken Våldtäkt och kultur undersöker jag om och varför våldtäkterna ökat i Sverige det senaste decenniet. Med hjälp av statistik från BRÅ visar jag att det verkligen skett en ökning. Samma statistik ger vid handen att män med bakgrund i Mellanöstern och Nordafrika är kraftigt överrepresenterade som misstänkta för våldtäkt. I min diskussion om orsakerna till denna ökning för jag fram kulturhypotesen, det vill säga idén att kulturella faktorer ligger bakom den överrepresentation av män från Nordafrika och Mellanöstern vid våldtäkter vi ser. Genom en kvalitativ läsning av ett antal domar med afghanska män som förövare finner jag belägg för min hypotes. Här intervjuar Jörgen Huitfeldt mig om min studie Våldtäkt och kultur. Här diskuterar jag relationen mellan våldtäkt och kultur med Gudrun Schyman i opinion Live.