Säg mig vad du är rädd för och jag ska säga dig vad du tror på – och vem som är din profet. Min väninna religionsfilosofen sade alltid att döden är religionens förutsättning: Om inte döden fanns, skulle inte heller religion finnas. Människans insikt i sin egen dödlighet, hennes rädsla för döden, tvingar henne att söka svar för att betvinga sin rädsla. Insikten i livets ändlighet tvingar henne också att söka svar på frågan om livets mening. Hur ska jag hantera den utmätta tid som är min?

Är du rädd för döden söker du dig till de traditionella religionerna som lovar dig evigt liv och uppståndelse alternativt återfödelse. Är du rädd för en stundande klimatkatastrof ansluter du dig till Greta Thunbergs växande skara. Är du rädd för normupplösning kan Jordan B Peterson vara din profet. Är du rädd för rasism finns Michelle Obama som en fyrbåk i mörkret. Om du är mest rädd för islamisering kan Breitbart News bli din heliga skrift.

Det finns två sätt att definiera religion på, antingen utifrån vad religion är, alltså en substantiell definition eller med utgångspunkt i vad religion gör, vilket benämns som en funktionell religionsdefinition. I en substantiell religionsdefinition är religionens innehåll, som heliga skrifter, riter, byggnader och gudomar väsentliga komponenter. Här är förekomsten av en transcendent verklighet och ett transcendent väsen, alltså en gudom, central. Den funktionella religionsdefinitionen fokuserar, som namnet skvallrar om, på religionens funktion, alltså vad religionen gör, vilken funktion den fyller för sina anhängare och vilka behov den uppfyller. Enligt en funktionell definition av religion är religion en ideologi som skapar mening och som, genom att erbjuda lagar, regler, budord och normer, hjälper människan att leva ett gott liv.

Utifrån båda definitionerna kan flera av de ovan nämnda rörelserna betraktas som religioner. Kultbildningen kring Jordan B Peterson är ett utmärkt exempel. Peterson, den kanadensiske professorn i psykologi, betraktas som något av en profet av sina anhängare. I sina böcker och youtubeföreläsningar delger han sina adepter livsvisdom och goda råd, från den mest grundläggande nivån (”bädda sängen”) till den moraliska (”tala sanning, eller låt i alla fall bli att ljuga”) och den existentiella (”gör det som är meningsfullt – inte det som är praktiskt”). Den Petersonska filosofin gör alltså något för den som anammar den: bistår med en moralisk hållning och med mening. Många, men inte alla, av Petersons lärjungar är unga män som söker just det – mening och moral. De kallas ofta (av dem som ogillar Peterson) för Incels, som är en förkortning av ”involuntary celibates”, alltså individer som lever i ofrivilligt celibat. Till dessa utlovas ett vagt löfte om frälsning: Om du följer doktor Petersons råd och bud så kommer du att träffa en kvinna, och förlossning väntar.

Människan är en meningssökande varelse. Vi söker budskap, mönster och mening – och har svårt att acceptera bristen på mening. Kanske är insikten i alltings meningslöshet det som är svårast att acceptera för en människa? Om det inte finns varken mening eller mål, ingen plan och ingen lösning – vad ska jag då ta mig till? Hur ska jag leva mitt liv? Guds död kastar in människan i en existentiell ensamhet. Hon blir ensam med sin rädsla. Hon blir ensam med sina beslut, och med ansvaret för sina beslut. Varje beslut blir i någon mening livsavgörande. Existensen föregår essensen, som Jean-Paul Sartre, en av existentialismens förgrundsgestalter uttrycker det: De beslut individen fattar, de val hon gör, blir hennes liv. Individens liv är summan av alla dessa val och handlingar.

Jag tror att vi kan förstå den växande klimatrörelsen mot bakgrund av människans sökande efter mening i kombination med en avförtrollad värld, en värld utan gudomar och gudomligt sanktionerade ritualer. Det rullar en grön våg över västvärlden, något som vårens val till EU-parlamentet vittnar om, liksom flera snabbt växande gröna rörelser.

Organisationen Extinction Rebellion är ett exempel. Det är en tämligen nybildad grupp som ägnar sig åt civil olydnad för klimatets skull. Deras inspiratör är den svenska klimataktivisten Greta Thunberg, tonåringen som skolstrejkar för klimatet och deras metod går ut på att ”spela död”: Aktivisterna lägger sig helt enkelt ner på marken och blockerar därmed både trafik och sina medmänniskor. De finns i flera europeiska länder och har utfört spektakulära aktioner i bland annat England, Sverige och Tyskland. I Oslo blockerade de entrén till Norges Bank genom att limma fast sig vid byggnaden – som en protest mot det som gruppen anser vara en oansvarig klimatpolitik.

Den gröna rörelsen erbjuder allt det som religionerna traditionellt bidrar med: en apokalyptisk berättelse, tydliga normer, ritualer och ceremonier, profeter, helgon och martyrer, och numera även en frälsare. Miljö och klimatrörelsen har länge haft sina profeter, Al Gore till exempel, och martyrerna i Greenpeace och andra utomparlamentariska rörelser som suttit i fängelse för sin övertygelse. Det transcendenta inslaget i form av en gudom har dock saknats, men sedan en tid tillbaka har klimatrörelsen också fått sin egen frälsare: Den sextonåriga Greta Thunberg som erhållit global berömmelse för sitt engagemang i klimatfrågan utsågs i december 2018 av en församling i Svenska Kyrkan till ”Jesus efterträdare” och i våras hävdade en diakon i Kyrkans tidning att Greta Thunberg bär ett budskap från Gud.  Se där, så geschwindt löstes det där med en gudom och ett transcendent innehåll i religionen!

Reglerna och normerna i den gröna rörelsen är många och stränga, liksom förbuden – mot kött, mot läder, mot bilkörning och mot flyg. Överträdelse av förbuden leder till känslor av skuld och skam och påkallar bot och bättring. Precis som i traditionella religioner, inte minst i kristendom, är upplevelsen av syndfullhet en drivkraft för den troende. Upplevelsen av att ha förbrutit sig, av att vara syndig, leder till känslor av skuld, skam och ångest. Flygskammen sägs vara utbredd, i alla fall i Sverige. Dagens Industri skriver att antalet flygpassagerare minskat rejält, samtidigt som tågresandet ökat. Antagandet är att folk flyger mindre på grund av sin flygskam.

Nästan hälften av svenskarna säger att de oroar sig för klimatet en gång i veckan eller oftare. Mest oroar sig unga kvinnor i åldern 16 till 29. Var tredje ung kvinna uppger att hon lider av så svår klimatångest att hon känner sig olycklig. Det är en av de många undersökningar angående svenska folkets galopperande klimatångest som levererar dessa skakande resultat. Just denna undersökning är utförd av Sifo på uppdrag av WWF (Världsnaturfonden) och publicerad i magasinet Aktuell Hållbarhet.

Vad handlar egentligen den här epidemin av klimatångest om? Hur blev klimatångest ett begrepp? Och varför? Det finns en ledtråd i stycket ovan: En undersökning som bevisar svenskarnas höga nivåer klimatångest, beställd av Världsnaturfonden, en organisation som är beroende av gåvor, publiceras i en tidning vars affärsidé är att belysa miljöfrågor och klimatförändringar. Många av de mer alarmistiska texterna om klimatångest som en folksjukdom publiceras i tidskrifter med namn som ”Vegomagasinet”, ”Syre” och ”Elbilsnytt” – alltså publikationer som vill sälja en livsstil och produkter som kopplas till klimatångest.

Klimatångest är en växande marknad och stora kommersiella intressen är inblandade. De som driver idén om klimatångest är nämligen påfallande ofta aktörer med egna intressen i saken – och då talar jag inte främst om ett intresse för klimatfrågan utan snarare monetära intressen. Det finns massor av pengar att tjäna på klimatångest.

Googla ”klimatångest” och du skall finna otaliga företag / konsulter / föreningar / organisationer / magasin / webbsidor som vill erbjuda just dig hjälp att hantera din klimatångest. Saltå Kvarn föreslår att du köper deras ekologiskt odlade och stenmalda mjöl, Löfbergs erbjuder klimatsmart kaffe, Bring och Cargo space garanterar klimatsmarta transporter, Naturskyddsföreningen tycker att du ska bli medlem hos dem, teatergrupper erbjuder föreställningar för att ”öppna upp för samtal om klimatångest”, klimatsmarta resebyråer hjälper dig att boka hållbara resor och elbilsförsäljare, cykelhandlare, ekobönder och elbolag lovar dig samtliga att just deras produkter och tjänster kommer att dämpa din klimatångest…

Det tar aldrig slut – och då har jag ändå inte nämnt den uppsjö av klimatstrateger, hållbarhetsstrateger och klimatcoacher som dels anställs i kommunala verksamheter, dels erbjuder råd och konsultationer till företag och privatpersoner. Det finns till och med speciella ”klimatpsykologer” som specialiserat sig på att hjälpa människor att hantera sin klimatångest.

Det finns alltså starka kommersiella intressen som slår mynt av människors sökande efter mening, av den tomhet som uppstått efter att Gud och de stora religionerna proklamerats döda, och av deras rädsla. En sak är övertydlig i den gröna rörelsen: Den drivs av rädsla, och rädslan uppmuntras av rörelsens profeter. Klimatrörelsens främste – av vissa utsedd till Jesu efterträdare – upprepar gång efter annan att hon vill att hennes anhängare ska bli panikslagna. Varför uppmanar Greta Thunberg till panik? Antagligen för att hon vet att rädda människor agerar. Tyvärr är panik och rädsla dåliga förutsättningar för att fatta rimliga beslut. Det känner diverse charlataner till – och drar sig inte för att utnyttja rädslan.

Till exempel har en skräddarsydd ”klimatångestterapi”utarbetats. Det är BeChange – enligt sin egen beskrivning ”ett världsledande hållbarhetscoaching program” som erbjuder företag diverse kurser för att hjälpa människor att skapa ”den klimatsmarta livsstil de längtar efter”. Eftersom det sker i Sverige bekostas kalaset av skattebetalarna. Både Slöseriombudsmannen och Skattebetalarna.se har uppmärksammat BeChange som har kapat åt sig många sköna kronor genom att exploatera människors klimatångest. Klimatångesten är lukrativ. Klimatångesten är nämligen moralisk. Den som svarar ja på frågan om hon lider av klimatångest visar att hon har ett samvete och att hon är en ansvarsfull person med goda värderingar – en människa som värderar hållbarhet högre än yta, det genuina snarare än det lyxiga, långsamhet snarare än trender. Hon är helt enkelt ett moraliskt föredöme, en dygdig person, precis en sådan som de flesta människor vill vara.

Den som svarar nej på frågan om hon lider av klimatångest framstår som okänslig, egoistisk och faktaresistent och döms som klimatförnekare, vilket jag spår blir 2019 års värsta skällsord. Att kalla någon rasist fungerar inte längre. Klimatförnekare, däremot. Där har vi de riktiga mörkermännen: De som hatar livet, som en uppjagad DN-skribent hävdade i höstas.

Det tragikomiska i det hela är att den som hänger sig åt sin klimatångest i själva verket spelar trender, kommersialism och ytlighet i händerna. De flesta av de produkter och tjänster som erbjudes den ångestridne är snarare livsstilsmarkörer än något annat. En genomgripande förändring kräver mer än att du deltar i en klimatångestterapigrupp, köper en elbil eller byter kaffe till Löfbergs klimatsmartaste någonsin.

Den som söker efter mål och mening i livet, efter något att tro på, efter något att lita på, får fortsätta söka. Den gröna rörelsens uppmaningar till panik, klimatångest och flygskam, med sina tomma ritualer och manifestationer förmår inte lösa det existentiella dilemmat. Antagligen förmår den inte heller lösa klimatkrisen. För att lösa den krävs mer än att gripas av panik, sluta flyga och spela död.

SWISH 123 396 2354

BANKGIRO 526-9246

https://www.patreon.com/Heberleinsetik

 

 

11 kommentarer till “Den gröna religionen”

  • Orsaken till alla slags ångestar, klimat-, flyg-, kött-, m fl, tror jag är västerlandets upplevelse av oförtjänt välstånd, därav framkallande någon slags inneboende rättvisekänsla, utan hänsyn tagen till de politiska, kulturella och religiösa faktorer som ligger till grund för ett lands välstånd.
    Det verkar finnas en psykologisk gräns för hur bra vi tycker att vi med gott samvete kan ha det, var gränsen går för hur mycket elände vi kan fördra återstå att se.
    Ovanstående fenomen ger förstås också utrymme till diverse godhetsknarkande och annan normupplösning.

  • Ångest och död skall hanteras av människor man följer. Eller rättare, göra oss trygga ifrån. En chimär, som texten mycket riktigt påpekar.

    Många ord. En del tänkvärda, men ändå slår de helt fel. Klimatångest har bara de som tappat tron på att det finns större lösningar på människans problem. Och som inom kort kommer sopa bort de som förstör jorden.

    Att glömma Universums skapare är i sammanhanget det största misstaget. Visst, man kan dra alla religioner över en kam och då stämmer diagnosen genast bättre. Den sanna religionen är inte död. Inte heller Skaparen. Han väntar.

    Och att tro på det Skaparen gjort, som finns inför våra ögon dagligen, och sedan lita på vad hans Son gjorde och sade, räcker för att döden är ett neutrum som inte har någon betydelse för de som tror på den sanna religionen.

    Då blir inte döden någon utmaning, för som det antyddes, det finns de som tror på uppståndelse. För de flesta innebär det liv på en ny jord (samma som nu) och enligt samma mönster som när onda människor tagits bort vid tidigare tillfällen – den stora floden på Noas tid.

    Så kära läsare, fundera över texten, men inse att det finns något större än människors ord.

  • Klimatförändringar har alltid förekommit på jorden och de kommer även att fortskrida in i all framtid. Just nu befinner vi oss mellan två istider. Fast i Sverige verkar det som detta med klimatförändringar är ett nytt fenomen, för många. Att de helt plötsligt bara har dykt upp, under de senaste åren och att det är skuld till mycket i vår värld. Man hänvisar väldigt ofta till klimatförändringar, så fort vädret växlar lite. Inte speciellt trovärdigt och vetenskapligt.

    En studie, som publicerats i tidskriften Environmental Research Letters, visar att de nutida trenderna i sommartorka i Europa. Inte är något onormalt eller faller utanför ramen för de senaste tolv århundradenas naturliga variationer.”– Studien visar att dagens klimatmodeller överdriver sambandet mellan höga temperaturer och torka i Europa”, säger studiens projektledare Fredrik Charpentier Ljungqvist, docent vid Stockholms universitet.

    Klimatet fortsätter att förändras som vanligt. Med lite mänsklig hjälp, genom den globala befolkningsökningen och tillhörande konsumtionsökning. Vilket innebär att vi har fått en höjd ”global medeltemperatur”, på mellan 0,5-0,8 grader, de senaste 150 åren. Vilket inte innebär någon fara eller katastrof, enligt väldigt många vetenskapsmän. Inte en enda människa på vår jord, vet hur klimatet ser ut om 100 år. Så skrämsel, dåliga klimatmodeller och feltolkningar hör inte hemma i en sansad klimatdebatt. Att som enskild person vårda och måna om sin lokala natur och miljö. Är det grundläggande, för att det globala miljöarbetet ska förbättras och vidgas.

    Tänk vilken nytta alla dessa klimatalarmister istället kunde göra med sin klimatångest. Ut i naturen och din närmiljö med ett par handskar och en rulle plastpåsar. Börja plocka upp skräp och gör praktisk nytta för miljön, direkt och konkret. Både ditt sinne och välmående skulle förbättras oerhört. Du bidrar med något. Istället för att spela död , sprida panik eller sitta och prata om miljön i teorin, på alla dessa storstadsfik. Klimatdebatten måste föras med sans utifrån vetenskap och inte genom religiösa dogmer och särintressen. Finns inte din marknad för att tjäna pengar, så skapar du en med skrämsel. Tyvärr är den marknaden växande i världen. Inget som i grunden gynnar natur- , miljö- och klimatarbetet.

  • När jag var ung så ville jag göra en del saker. Resa, ha roliga bilar och båtar. Det uppfattade jag att livet var till för. Jag konfirmerade mig när jag var 14 år och insåg att Gud och allt runt det inte var min grej. Nu har jag i mogen ålder gjort allt det jag ville och fortsätter på den inslagna vägen. Miljörörelser, andliga tillstånd, religion, jag förstår mig helt enkelt inte på det. Vi har en kort tid på jorden. Gör det bästa för dig själv och dina efterkommande. Lev och ha kul.

    • Ja, tänk hur mycket kul och vad mycket man kan njuta av här i livet. I sina bästa stunder kan man se det som man är på ett stort party. Dock verkar du inte vara intresserad av om det faktiskt skulle vara någon som bjuder på ”kalaset”. Livet är så ofattbart så man har ett ansvar att faktiskt noga undersöka om det står någon i dörröppningen och väntar på att bli sedd; ”Förstår ni inte att det är jag som bjuder?”. Den som verkligen är vis förstår att verkligen undersöka vad som kan vara sant. Den som letar kan också finna många filosofiska argument som visar att en skapare inte kan uteslutas. Mötet med kyrkan d v s konfirmationen har fått många att inte tro men människors brister utesluter inte att det finns något att tro på.

  • Mycket arbete läggs på ingenting. Allt är en bluff och som alla andra bluffar kom den att avslöjas och det fortare än man kan tro. bluffen är redan avslöjad men några är mer trögtänkta än andra och därför lever den vidare ännu en stund.

  • Man kanske ska passa på att påpeka sambandet mellan klimatismens uppkomst och kommunismens fall. Tiden var rätt. Människorna är desamma (t ex Gretas föräldrar). Förmågan att lyssna på fundamentalistiska profeter var väl intränad. Och i tomrummet efter kommunismens fall stod Al Gore och andra redo att ta över själarna. Det kan också vara lämpligt att titta på terminologin. ”Klimatångest” kan bytas till ”masshysteri”. Förmågan att å ena sidan tro på jordens snara undergång och samtidigt förbruka mängder med (utsläppsframkallande) genom mobiltelefonerande och chattande på datorn energi kan kallas ”klimatschizofreni”. Rockström och andra som använder akopalysiska argument tillhör ”klimatlobbyn”. Själva är de ”kollapsologer”. Och alltihop ingår i den utomordentligt lönsamma ”klimatbranschen”. Vad vi som betalar hela kalaset via skatter och avgifter på snart sagt allting ska kallas lämnas för tillfället öppet. ”Klimatidiot” är det väl ingen som vill uppfattas som.

    • Håller med !
      Vi vill gärna både äta kakan och ha den kvar.
      Det är därför vi lägger sådan energi på att källsortera plast, bara för att sedan finna (för den som kollar) att det vi själva inte kan hantera, exporteras till Kina (m fl) för att där sopas ut i havet.
      Av miljöskäl har jag själv nyligen slutat att källsortera plast, den gör bättre nytta i våra värmekraftverk, än i främmande hav.

  • Ja, klimatförändringar är inget nytt, det som däremot är det, är den utökade kunskaps-spridningen/förvanskningen i ämnet främst via internet, tolkningarna är fria och mer eller mindre begåvade och förankrade i vetenskap.

    Den som gör sin röst högst hörd är vinnare i detta mediaspel.

    Människan är fantastisk på att komma på nya grejor, men har en svaghet i att inte komma ihåg sakers tillstånd mer än 20 år bakåt, därav är vi rov för nya trender utan tanke på föregående historik.

    Det som adderar till dagens tillstånd är att det (som vanligt) ofta verkar ligga ekonomiska intressen bakom, dvs det finns antagligen någon som tjänar på denna hysteri.

    Det finns ju hos oss människor en inneboende drift av att inte slösa i onödan, men de förslag och åtgärder som kommer från politikerhåll framstår ju ofta efter analys som kontraproduktiva.

    Visst finns det anledning att ”kolla klotet”, men man bör fokusera på det vi kan påverka, t ex gift-
    och plastutsläpp.

    Planetbanor, solstormar och koldioxidutsläpp kan vi inte göra så mycket åt.

  • Att klimatprofeten Al Goore också blev den första dollarbiljonären – på utsläppsrättigheter, förtjänar att förtäljas. El hur, Ann Heberlein ?

Kommentera